West Sweden

EU-information

På den här sidan får du en kort överblick vad syftet med EU är, hur EU fungerar och vad EU gör för någonting. Längre ner kan du även se vilka de kommande ordförandeskapsländerna för ministerrådet är, samt en lista över våra svenska ledamöter i regionkommittén.

Syftet med EU

EU är ett unikt ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 27 demokratiska länder i Europa. EU ska verka för fred, välstånd och frihet för unionens 495 miljoner invånare - och detta i en rättvisare och säkrare värld.

Hur hänger det ihop?

För att uppnå detta har EU-länderna inrättat institutioner som ska sköta EU och anta lagstiftning för unionen. De viktigaste institutionerna är:

  • Europaparlamentet som företräder EU:s befolkning och beslutar om lagstiftning och budget tillsammans med rådet.
  • Europeiska unionens råd, ministerrådet som företräder medlemsstaterna och är EU:s främsta beslutsorgan. När stats- eller regeringscheferna samlas heter det i stället Europeiska rådet. Det har till uppgift att ge EU politiska incitament i viktiga frågor.
  • Europeiska kommissionen företräder EU:s gemensamma intressen och är det främsta verkställande organet. Kommissionen har rätt att föreslå lagstiftning och ska se till att EU:s politik genomförs korrekt. Ordförande är José Manuel Barroso

Beslutsfattning

Fördragen (den s.k. primärrätten) ligger till grund för en omfattande sekundärrätt som direkt påverkar EU-medborgarnas vardag. Sekundärrätten består framför allt av förordningar, direktiv och rekommendationer som har antagits av EU-institutionerna.

Den här lagstiftningen, liksom EU:s politiska åtgärder i allmänhet, är ett resultat av de beslut som har fattats av en institutionell triangel bestående av Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.


Europeiska unionens råd och Europeiska rådet

Europeiska unionens råd (även kallat "ministerrådet") är EU:s främsta beslutsorgan. Medlemsstaterna delar växelvis på ordförandeskapet: varje EU-land är ordförande under en sexmånadersperiod. Vid rådets möten deltar en minister från varje EU-land. Vilken minister som deltar i rådet beror på vilka frågor som står på dagordningen: utrikespolitik, jordbruk, industri, transport, miljö osv.

Tillsammans med Europaparlamentet har rådet den lagstiftande makten inom det s.k. medbeslutandeförfarandet. Rådet och parlamentet ansvarar också gemensamt för antagandet av EU:s budget. Rådet sluter även internationella avtal som har förhandlats fram av kommissionen.

Rådets beslut ska enligt fördragen fattas med enkel majoritet, med kvalificerad majoritet eller enhälligt, beroende på vilken fråga beslutet gäller.

Rådet måste fatta enhälliga beslut i särskilt viktiga frågor, som t.ex. fördragsändringar, ny gemenskapspolitik eller anslutning av en ny medlemsstat.

Annars används oftast kvalificerad majoritet. Det innebär att rådets beslut måste antas med ett visst antal röster för att vara giltigt. Varje EU-land har ett röstetal som grovt räknat motsvarar befolkningsstorleken.

Europeiska rådet har normalt sett fyra möten om året. Mötena leds av stats- eller regeringschefen för det land som för tillfället är ordförandeland i Europeiska unionens råd. Kommissionens ordförande deltar också som fullvärdig medlem.

Genom Maastricht­fördraget slogs det fast att Europeiska rådet har till uppgift att ta politiska initiativ som är viktiga för hela unionen samt att avgöra frågor som inte kan lösas av Europeiska unionens råd.

Europeiska rådet diskuterar även aktuella internationella frågor som faller inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). På så sätt kan EU tala med en röst i olika diplomatiska frågor.

 

Europaparlamentet

Europaparlamentet är en folkvald institution som företräder EU-medborgarna. Parlamentet utövar politisk tillsyn över EU:s verksamhet och medverkar i lagstiftningsprocessen. Sedan 1979 hålls allmänna och direkta parlamentsval vart femte år.

Europaparlamentet håller vanligen plenarsammanträde i Strasbourg och eventuella extra möten i Bryssel. Parlamentet har 20 utskott som bereder plenar­sammanträdena och ett antal politiska grupper som för det mesta samlas i Bryssel. Generalsekretariatet ligger i Luxemburg och Bryssel.

Parlamentet medverkar i EU:s lagstiftningsarbete på tre olika plan:

  • Samarbetsförfarandet infördes genom europeiska enhetsakten 1987. Detta förfarande innebär att Europaparlament kan yttra sig om förslag till direktiv och förordningar som läggs fram av Europeiska kommissionen, som då kan uppmanas att ändra sina förslag i enlighet med parlamentets ståndpunkt.
  • Samtyckesförfarandet infördes 1987. Enligt detta förfarande måste Europaparlamentet ge sitt samtycke till internationella avtal som har förhandlats fram av kommissionen och till förslag som rör en eventuell EU-utvidgning.
  • Medbeslutandeförfarandet infördes 1992 genom Maastrichtfördraget. Det innebär att parlamentet tillsammans med rådet fattar beslut i en rad viktiga frågor, t.ex. fri rörlighet för arbetstagare, den inre marknaden, utbildning, forskning, miljö, transeuropeiska nät, folkhälsa, kultur och konsumentskydd. Om parlamentet röstar emot rådets s.k. gemensamma ståndpunkt med absolut majoritet i en fråga, kan det leda till att den föreslagna lagstiftningen förkastas och därmed fälls av parlamentet. I fördraget fastställs att ett förlikningsförfarande kan tillämpas i så fall.

Europaparlamentet och rådet ansvarar också gemensamt för antagandet av EU:s budget. Parlamentet kan förkasta budgetförslaget, vilket redan har hänt flera gånger. Det innebär att budgetförfarandet måste börja om. Kommissionen lägger fram en preliminär budget, som behandlas av rådet och Europaparlamentet. Parlamentet har i hög grad utnyttjat sina budgetbefogenheter för att få inflytande på gemenskapens politik.

Europaparlamentet står också för den demokratiska kontrollen av EU. Parlamentet kan genom att ställa misstroendevotum kräva att kommissionen avgår. I så fall krävs det två tredjedels majoritet. Parlamentet ansvarar också för en kontinuerlig tillsyn av hur EU:s politik genomförs genom att ställa muntliga och skriftliga frågor till kommissionen och rådet. Europeiska rådets ordförande ska rapportera till parlamentet om de beslut som har tagits i rådet.

 

Europeiska kommissionen

Ordet "kommissionen" kan avse både institutionen och kollegiet av kommissionsledamöter (kommissionärer). Sedan 2004 består kollegiet av en kommissionär från varje medlemsstat.

Kommissionen är den tredje parten i den institutionella triangel som förvaltar och driver Europeiska unionen. Kommissionens ledamöter utses av medlemsstaterna i samförstånd, och ska godkännas av Europaparlamentet. Deras mandatperiod är fem år. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet och måste avgå i sin helhet om parlamentet ställer misstroendevotum.

Vem nominerar kommissionens ordförande?

Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna) överlämnar ett förslag till en kandidat för ordförandeposten till Europaparlamentet. Kandidaten blir vald om en majoritet av ledamöterna röstar ja. Om den föreslagna kandidaten inte får en majoritet av rösterna måste Europeiska rådet inom en månad föreslå en ny kandidat.

Vem utser kommissionens ledamöterna (kommissionärerna)?

Den person som valts till kommissionens ordförande väljer ut kommissionsledamöterna från medlemsstaternas listor över kandidater. Hela den föreslagna kommissionen antas sedan preliminärt av rådet med kvalificerad majoritet innan Europaparlamentet röstar för eller emot kommissionen som helhet. Efter parlamentets godkännande utser rådet formellt den nya kommissionen genom beslut med kvalificerad majoritet.

Kommissionen är i hög grad oberoende då den utövar sina befogenheter. Den ska företräda EU:s gemensamma intressen och får inte ge efter för påtryckningar från medlemsstaternas regeringar. Kommissionen brukar kallas "fördragens väktare" och ska se till att rådets och Europaparlamentets förordningar och direktiv genomförs i medlemsstaterna. I annat fall kan kommissionen väcka talan vid EG-domstolen.

Kommissionen är ett verkställande organ som genomför rådets beslut, t.ex. om den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har stora befogenheter inom den gemensamma politiken och budgetansvar i fråga om t.ex. forskning och teknologi, utvecklingsstöd och regionalpolitik.

Kommissionen administreras från Bryssel och Luxemburg och är indelad i 24 generaldirektorat (GD) och ett antal olika tjänsteavdelningar. Direktoraten i sin tur består av ett antal enheter. Man kan kontakta kommissionens avdelningar och personal via kontaktsidorna.

 

Andra institutioner och organ

EG-domstolen

Europeiska gemenskapernas domstol ligger i Luxemburg. Dom­stolen består av en domare från varje EU-land och åtta generaladvokater. De utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. Mandattiden är sex år och därefter kan mandatet förlängas. Såväl domare som generaladvokater är helt oavhängiga. Domstolen ska se till att EU-lagstiftningen följs och att fördragen tolkas och tillämpas korrekt.

Revisionsrätten

Revisionsrätten i Luxemburg inrättades 1975 och består av en ledamot från varje EU-land. Ledamöterna utses för en mandatperiod om sex år efter gemensamt beslut av medlems­staterna och samråd med Europaparlamentet. Revisionsrätten kontrollerar att EU:s inkomster har kommit in, att alla utgifter är lagenliga och riktiga och att EU:s budget har förvaltats på ett korrekt sätt.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Innan rådet och kommissionen fattar beslut inom en rad olika områden, samråder de med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Kom­mitténs ledamöter företräder olika ekonomiska och sociala intressegrupper som tillsammans utgör "det organiserade civila samhället" och utses av rådet för en mandatperiod på fyra år.

Regionkommittén

Regionkommittén inrättades genom fördraget om Europeiska unionen och består av representanter för regionala och lokala organ. Kommittén utses av rådet för fem år i taget, efter förslag från medlemsstaterna. Enligt fördraget ska rådet och kommissionen samråda med kommittén i en rad frågor som är av intresse för regionerna, och kommittén får även yttra sig på eget initiativ. I och med Lissabonfördraget har Regionkommittén fått större inflytande. Den måste i större utsträckning rådfrågas när EU-lagstiftning ska antas och kommittén får nu också rätt att väcka talan vid EU-domstolen. Läs gärna Regionkommitténs överskådliga uppdragsbeskrivning. Nedan kan du även se vilka ledamöter som sitter i den svenska delegationen år 2010-2015.

Europeiska investeringsbanken

Europeiska investeringsbanken (EIB) finns i Luxemburg och beviljar lån och garantier för att stödja EU:s mindre utvecklade områden och hjälpa företagen att bli mer konkurrenskraftiga.

Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken (ECB) ligger i Frankfurt och ansvarar för förvaltningen av euron och EU:s penningpolitik (se kapitel 7 "EMU och euron").

 

Hur kan jag göra min röst hörd?

  • Kontakta din lokala riksdagspolitiker - EU: s politik är en del av den nationella politiken.
  • Kontakta din politiker i Europaparlamentet - Europaparlamentet antar EU:s lagstiftning.
  • Kontakta en icke-statlig organisation (till exempel konsumentorganisationer och miljöorganisationer) - de ger EU råd i politiska frågor.
  • Kontakta Europeiska kommissionen - det är den som föreslår vilken politik EU ska föra.

Källor: EU:s webbportal och Europeiska kommissionens hemsida.

 

För ytterligare information se gärna:

Utbildningspaket från SKL
EU-upplysningen Sveriges riksdaghttp://www.eu-upplysningen.se/
EU i Sverige

Ordlista med förklaringar av begrepp och förkortningar:

http://www.welcomeurope.com/default.asp?id=3100
http://www.welcomeurope.com/doc/Glossaire_en.pdf
SKL's svensk-engelska ordlista för olika begrepp: Läs filen här

Tyck till om EU: http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/news/news_en.cfm?id=352

Ytterligare information om Lissabonfördraget på svenska hittar du här:www.lissabonfordraget.se

 

Undrar du vem som tar över ordförandeskapet över EU:s ministerråd efter Spanien?

Här är listan över kommande årens ordförandeländer:

ÅR

1:a halvåret

2:a halvåret

2008     

Slovenien

Frankrike

2009

Tjeckien

Sverige

2010

Spanien

Belgien

2011

Ungern

Polen

2012

Danmark

Cypern

2013

Irland

Litauen

2014

Grekland

Italien

2015

Lettland

Luxemburg

2016

Nederländerna   

Slovakien

2017

Malta

Storbritannien

2018

Estland

Bulgarien

2019

Österrike

Rumänien

 

Vill du se vilka svenska ledamötern som sitter i Regionkommittén år 2010-2015?
Här är hela listan:

Ordförande: Anders Knape

Ordinarie ledamöter

Suppleanter

Uno Aldegren (PSE)
Ledamot i regionfullmäktige
Skåne läns landsting

Kristina Alvendal (PPE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Stockholms kommun

Lotta Håkansson Harju (PSE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Järfälla kommun

Kent Johansson (ALDE)
Ledamot i regionfullmäktige  
Västra Götalands läns landsting

Anders Knape (PPE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Karlstads kommun

Paul Lindquist (PPE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Lidingö kommun

Monalisa Norrman (PSE)
Ledamot i landstingsfullmäktige
Jämtlands läns landsting

Ilmar Reepalu (PSE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Malmö kommun

Yoomi Renström (PSE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Ovanåkers kommun

Catarina Segersten-Larsson (PPE)
Ledamot i landstingsfullmäktige, Värmlands läns landsting

Annelie Stark (PSE)
Ledamot i regionfullmäktige
Västra Götalands läns landsting

Maria Wallhager Neckman (ALDE)
Ledamot av landstingsfullmäktige
Stockholms läns landsting

Carl Fredrik Graf (PPE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Halmstads kommun

Susanna Haby (PPE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Göteborgs kommun

Tore Hult (PSE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Alingsås kommun

Bernth Johnson (PSE)
Ledamot i landstingsfullmäktige
Blekinge läns landsting

Ewa-May Karlsson (ALDE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Vindelns kommun

Ewa Lindstrand (PSE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Timrå Kommun

Agneta Lipkin (PSE)
Ledamot av landstingsfullmäktige Norrbottens läns landsting

Kenth Lövgren (ALDE)
Ledamot av kommunfullmäktige
Gävle kommun

Jens Nilsson (PSE)
Ledamot i kommunfullmäktige
Östersunds kommun

Ingela Nylund Watz (PSE)
Ledamot av landstingsfullmäktige
Stockholms läns landsting

Rolf Sällryd (PPE)
Ledamot av landstingsfullmäktige Kronobergs läns landsting

Carl-Johan Sonesson (PPE)
Ledamot av regionfullmäktige
Skåne läns landsting

 

Sök på hemsidan:

EU-presentation:

 

Länkar:


 
 


 

 


 




©2010 West Swedencinfo@westsweden.se For information in other languages:
Dansk English Suomi Français Italiano Norsk Magyar Español